Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Aktuella projekt

“Climate Change and the Prospects for Economic Growth: How Extreme Weather Events affect Regime Stability” (2017-2020)

Project leader: Martin Sjöstedt
Participating researchers: Sverker C. Jagers, Aksel Sundström and Pelle Ahlerup.
Funding: Swedish Research Council, 8 million SEK.

The overall objective of this project is to investigate how the prospects for economic growth are affected by climate change. While the set of mechanisms through which climate change may influence economic performance is extremely large and difficult to assess comprehensively, this particular project focuses on the effects of climate change on a factor said to be crucial for the economic growth of a country, namely regime stability. Regime stability – defined as the absence of irregular and unconstitutional transfers of government – has been shown to affect economic growth by reducing uncertainty and stimulating economic exchange. As such, regime stability is generally considered to be one of the fundamental prerequisites for economic growth. However, given ongoing and future climate change, this fundamental condition may become increasingly challenged. More specifically, as climate change is predicted to increase the likelihood of extreme weather events and resource scarcity, there is increasing concern about the effects on political stability. Yet, although such concerns are common, there is a substantial lack of research investigating this relationship empirically. This project, however, sets out to fill this gap. This is done through large-N analyses where we use unique data on patterns of the El Niño Southern Oscillation (ENSO) over the years 1950-2008 together with detailed data on trends in both leadership tenure and government turnover.

“Corruption and Wildlife Management: The Logics of Collective Action in Transnationally Protected Reserves” (2016-2019)

Project leader: Sverker C. Jagers
Participating researchers: Martin Sjöstedt, Aksel Sundström
Funding: the Swedish Research Council, 6 million SEK

With the point of departure in theories about how institutions affect resource use, this project focuses on the causes and effects of corruption in wildlife management. While there is a growing consensus about the detrimental effects of corruption on wildlife management at the local and national levels, there is less knowledge about how varying national levels of corruption affect the governance of transnationally protected areas. Specifically, we focus on two protected areas in sub-Saharan Africa, managed by countries with contrasting levels of corruption. We set out to investigate how actors within these systems respond to the mixed institutional signals in such systems. Hence, the design allows for comparisons of the effects of corruption on wildlife management, but also for a theoretically driven examination of how the workings of institutional arrangements differ between corrupt and the less corrupt contexts.

“Corruption in Natural Resource Management: Advancing Knowledge about Bribes and the Failure of Environmental Regulations” (2017-2018)

Project leader: Aksel Sundström

Funding: Swedish Research Council, 1,6 million SEK

“Governing Sustainability: Exploring motivational and contextual mechanisms behind public support for environmental policy measures – an experimental and comparative approach” (2015 -- )

Participating researchers: Simon Matti, Niklas Harring, Sverker Jagers, Andreas Nilsson, Johan Martinsson
Funding: Swedish Research Council, 6 million SEK

We suggest an experimental design for forwarding knowledge on a highly topical and theoretically curious issue: situations where collective action does not voluntary arise and where public attitudes towards third-party attempts to govern individual behavior therefore come to the fore. The overall aim of the project is to explore and further understand the interplay between contextual and motivational mechanisms behind public support for governmental behavioral interventions and the implementation of policy instruments. We do so in the context of a high profile, large-scale collective action problem: global climate change. To this end, the project contributes to research on collective action in general, and policy support in particular, in several important ways: First, a country-comparative approach allows us to examine the importance of political context, in particular variations in quality of government, and how it might condition the conclusions from earlier studies focusing motivational factors on the individual level. Second, we hypothesize that the level of interpersonal, institutional and political trust affects policy support both directly and indirectly, foremost through the perceived effectiveness and fairness of the measure. Third, using web-based survey experiments as our methodological approach allow both for in-depth analyses of causality and interactions, and for explore how levels of support vary between and across different policy measures and packages.

Klimatet och förorenarrättvisa: källor, trösklar och mönster (2015-)


Deltagare: Göran Duus-Otterström
Finansiering: Vetenskapsrådet, 1,416,000 SEK, beviljat november 2015


Den internationella klimatpolitiken domineras i grund och botten av en rättvisefråga: hur ska kostnaden som det innebär att bekämpa klimatförändringarna fördelas mellan världens länder? Många är övertygade om att svaret åtminstone till stor del ges av den så kallade ”Polluter Pays Principle”, eller principen om att förorenaren betalar. Enligt denna princip bör klimatbördorna fördelas på ett sätt som motsvarar hur stora utsläpp av växthusgaser de olika länderna stått för. Den enkla logiken är att det är den som har orsakat ett problem som har ansvaret för att ställa det till rätta. Principen om att förorenaren betalar kan tyckas rättfram, men den väcker många frågor. Vissa av dessa har getts fullgoda
svar av rättviseteoretiker och klimatforskare, som t.ex. huruvida man bör räkna ländernas totala utsläpp eller utsläpp per capita och hur lång tillbaka i tiden man kan hålla stater ansvariga för deras utsläpp av växthusgaser. Andra frågor har emellertid inte besvarats, trots att de är centrala för varje klimatöverenskommelse som baseras på ländernas utsläpp. Detta
projekt undersöker tre av dessa frågor. För det första, hur ska man egentligen räkna på ländernas utsläpp? Ska man räkna utsläppen där de ursprungligen äger rum eller ska man hellre räkna utsläppen där varor och tjänster konsumeras? Svaret spelar roll, eftersom det ofta finns stora skillnader mellan hur mycket länderna släpper ut beroende på om utsläppen räknas i produktionsledeter eller konsumentledet. För det andra, hur ska man definiera de så kallade basala utsläppen, det vill säga
utsläpp som länder kan göra anspråk på oavsett vad andra gör och oavsett vad som händer med klimatet? Är basala utsläpp sådana som har att göra med överlevnad och livets nödtorft eller räcker det att det finns djupt kända intressen av att släppa ut dem? Givet hur svårt de skulle vara för de flesta av oss att gå över till en strikt vegandiet, till exempel, är detta
tillräckligt för att göra utsläppen som kommer från vårt köttätande åtminstone delvis till basala utsläpp? För det tredje, hur ska den kvarvarande rätten att förorena fördelas mellan världens länder? Borde rätten att släppa ut växthusgaser på sikt fördelas jämlikt per capita, eller borde någon annan princip tillämpas? Detta projekt syftar till att undersöka dessa frågor genom att analysera de viktigaste normativa argumenten för och emot de olika positionerna. Resultaten kommer att kasta ljus över principen om att förorenaren betalar och kommer att tydliggöra olika centrala problem i den internationella klimatpolitiken. Klimatförändringarna är ett av vår tid allvarligaste problem. För att lösa problemet krävs en politik som inte bara är effektiv utan också rättvis. Genom att belysa ett antal problem som ännu är olösta inom teorin om klimaträttvisa avser projektet att bidra med svaren på hur en sådan politik är beskaffad.

Knapphetens och överflödets psykologi (2014–2018)

Projektledare: Lars-Olof Johansson (Psykologi)
Övriga deltagare: Mathias Zannakis (Statsvetenskap), Sverker Molander (Chalmers), Gró Einarsdottir and André Hansla (Psykologi).
Finansiering: Vetenskapsrådet, 6,975 Million SEK, bevijlat i Oktober 2013.

Projektet handlar om hur människors subjektiva uppfattningar av resurser ser ut och fungerar samt hur sådana uppfattningar styr attityder och beteenden. Knapphet respektive överflöd av olika typer av resurser antas ha betydelse för emotion, kognition och beteende och i förlängningen för hur effektiv ekonomisk och miljöpolicy skall utformas.
I projektet utgår vi från att människor skapar sig en subjektiv uppfattning av de resurser de behöver genom att jämföra vad man har med hur mycket man tidigare haft, och med hur mycket man tror att man kommer att ha i framtiden. Vi antar också att resurser jämförs på ett socialt sätt; man jämför vad man har, har haft och kommer att få med vad andra har, har haft och kommer att få. Vi tror att både materiella och psykosociala resurser vägs in i en sådan bedömning.
I en serie enkäter och experiment undersöks tre forskningsfrågor:

  • Vilka är de viktigaste faktorerna bakom uppfattningar om knapphet och överflöd och hur kan dessa mätas?

  • Hur jämförs resurser över tid och mellan människor, vilka jämförelser påverkar uppleveler av knapphet och överflöd och hur beror detta på typen av resurs?

  • Hur kan allmänhetens acceptans av nödvändiga lagar, regler och policyåtgärder påverkas på ett för samhället positivt sätt? Hur hänger sådan acceptans ihop med människors uppfattningar av knapphet och överflöd?

Projektets samhällsnytta bör ses i ljuset av de sociala och miljömässiga problem vi ser i kölvattnet av global uppvärmning, råvarubrist och ekonomiska kriser.

Utveckling i fara – hur institutionella förutsättningar påverkar resiliens och anpassning till klimatförändringar (2010–)


Projektledare: Martin Sjöstedt
Övriga deltagare: Anna Persson
Finansiering: Vetenskapsrådet, 3,816 Mkr, Beviljat november 2009


Forskningsprojektet fokuserar på institutioner och anpassning till klimatförändringar. Det övergripande målet är att undersöka hur olika institutionella faktorer påverkar kapaciteten för resiliens och anpassning i utvecklingsländer. Mer specifikt så bidrar projektet till denna kunskap med att genomföra en systematisk, jämförande studie över hur effekten från en rad institutionella faktorer relateras till hur graden av fysisk exponering för naturkatastrofer faktiskt resulterar i verkliga katastrofer.


Den ekologiske medborgaren (2007–)


Projektledare: Sverker C. Jagers
Övriga deltagare: Johan Martinsson
Finansiering: Vetenskapsrådet, 3.2 Mkr, beviljat nov 2006


Projektet undersöker och prövar den empiriska relevansen hos teorin om 'ekologiskt medborgarskap'. Ambitionen är att analysera huruvida synen på medborgarskapets räckvidd och enskilda medborgares ansvar är en viktig faktor eller ej för att förändra människors livsmönster i ekologisk riktning.  


På kurs mot en effektiv fiskeförvaltning. Hur regimers legitimitet påverkar brukares regelefterlevnad (2007–)


Projektledare: Sverker C. Jagers
Övriga deltagare: Daniel Berlin, Ulrika Möller
Finansiering: FORMAS, 3,31 Mkr, beviljar november 2006


Projektet studerar mekanismer för regelefterlevande inom europeiska och svenska fiskeriregimer. Det utforskar förhållandena mellan förtroende, legitimitet, sociala normer och institutionell regelefterlevnad.

Internationella organisationer, bistånd och Quality of Government (2007–)


Projektledare: Monika Bauhr
Övriga deltagare: Nagmeh Nasiritousi
Finansiering: Riksdagens Jubileumsfond


Projektets syfte är att undersöka vilken roll internationella organisationer spelar för att förbättra regerings- institutioner och minska korruption och hur och varför detta bidrar till hållbar utveckling.
 

Sidansvarig: Aksel Sundström|Sidan uppdaterades: 2017-01-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?