Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Avslutade projekt

Samhällsstyre för en god miljö i Österjön (2010–2015)


Projektledare: Sverker Molander (Miljösystemanalys, Chalmers)
Övriga deltagare: Mathias Zannakis, Sverker C. Jagers
Finansiering: Riksdagens Jubileumsfond, 2,2 Mkr, Beviljat oktober 2008


Målet med projektet är att bidra med den empiriska och teoretiska bas som krävs för en miljöpolitik i flera nivåer. Detta målet kommer att nås genom utvecklandet av en konceptuell modell som beskriver kopplingarna mellan de lokala aktörer, lokala och regionala institutionella arrangemang och ekosystem.

Rättvis och genomförbar klimatanpassning (2009–2015)


Projektledare: Sverker C. Jagers (VR) & Göran Duus-Otterström (FORMAS)
Övriga deltagare: Johannes Stripple
Finansiering: Vetenskapsrådet & FORMAS, 3.483 Mkr (VR) & 1.965 Mkr (FORMAS), Beviljat november 2008


Syftet med projektet är att närmare granska villkoren för den allt mer omdebatterade klimatstrategin anpassning, från ett etiskt och institutionellt perspektiv. Följande två frågor skall besvaras: (1) Hur ser en rättvis klimatanpassningspolitik ut? (2) Givet svaret på den första frågan, vilka institutionella arrangemang krävs för att en sådan politik skall kunna genomföras?
 

Fiske i Afrika söder om Sahara: En jämförande studie av institutioner för äganderätt och hållbar utveckling (2007–2015)


Projektledare: Sverker C. Jagers
Övriga deltagare: Martin Sjöstedt
Finansiering: Vetenskapsrådet, 2,2 Mkr, Beviljat oktober 2006


Målet med forskningsprojektet är att bidra med förstaklassig akademisk forskning och empiriskt förankrade policyrekommendationer kring förhållandet mellan institutionella arrangemang och effekter inom fiskerier i södra Afrika. Med en uttalad fokus på mekanismer för genomdrivande syftar vi även att bidra till en djupare teoretisk förståelse av institutionell förändring och den institutionella dynamiken inom olika institutioner för äganderätter.

Vem sparar energi och varför bland de svenska hushållen? (2009–2011)


Projektledare: Lennart J. Lundqvist
Övriga deltagare: Aksel Sundström, Johan Martinsson
Finansiering: Expertgruppen för miljöstudier, 380.000 SEK

Projektet undersökte vilka faktorer som förklarar energisparande och betalningsvilja för grön el bland svenska hushåll. Basen för undersökningen är SOM-institutets årliga enkätundersökningar sedan 2004. Ambitionen var även att så långt möjligt utmynna i policyrekommendationer angående riktade styrmedel för ökad energisparande. Projektet resulterade i en artikel i Energy Policy, samt ett bokkapitel.

COPE-programmet. Communication, Organisation, Policy Instruments, Efficiency (COPE). Forskning kring hur vi uppnår målet om ‘ minskad påverkan på klimatet’ (2002-2006)


Projektledare:
Lennart J. Lundqvist (statsvetenskapliga institutionen, GU)


Övriga deltagare:
Monika Bauhr (Statsvetenskapliga institutionen, GU)
Anders Biel (Psykologiska institutionen, GU)
Chris von Borgstede (Psykologiska institutionen, GU)
Kristina Ek (Nationalekonomi, Luleå Tekniska Universitet)
Lena Gipperth (Juridiska institutionen, GU)
Henrik Hammar, (Nationalekonomiska institutionen, GU)
Sverker C. Jagers (Statsvetenskapliga institutionen, GU)
Åsa Löfgren (Nationalekonomiska institutionen, GU)
Gabriel Michanek (Rättsvetenskap, Luleå tekniska högskola)
Andreas Nilsson (Psykologiska institutionen, GU)
Maria Pettersson (Rättsvetenskap, Luleå tekniska Universitet)
Johannes Stripple (Statsvetenskap, Lunds universitet)
Patrik Söderholm (Nationalekonomi, Luleå tekniska högskola)
Mathias Zannakis (Statsvetenskapliga institutionen, GU)


Finansiering Naturvårdsverket, 12 Mkr, Beviljat 2001


Baserat på samverkan mellan en rad discipliner vid Göteborgs Universitet och i samarbete med universiteten i Lund och Luleå så riktade sig COPE-programmet mot fyra stora problem och utmaningar som introduktionen och den effektiva implementeringen av klimatpolitiska styrmedel stod inför.


• Kommunikation av kunskap: Organisationen och kommunikationen av kunskap bland vetenskapsmän, beslutsfattare och allmänheten är nödvändig för den allmänna acceptansen och därmed effektiviteten hos klimatpolitiska styrmedel.
• Organiseringen av handling: Klimatfrågans övergripande karaktär medför ett behov av koordinering och samarbete mellan stater, intressegrupper och individuella aktörer från den globala till den lokala nivån, från formuleringen av strategier till implementering och utvärdering.
• Preferenser och maktrelationer: Maktrelationer och förhållandena mellan aktörer inblandade i processen att välja, implementera och att påverkas av klimatpolitiken skapar invecklade problem i samhället med att säkra legitimiteten och genomförbarheten av klimatpolitiska styrmedel.
• Effektivitet: De internationella klimatdiskussionerna och klimatavtalen konfronterar nationella klimatmål med utmaningar i form av kompabilitet och därför i slutändan effektiviteten i valda styrmedel och kombinationen av styrmedel.

COPE-programmet resulterade i mer än 50 publicerade akademiska papers och en slutgiltig utgåva: FROM KYOTO TO THE TOWN HALL - Making International and National Climate Policy Work at the Local Level, London: Earthscan 2007.

Sidansvarig: Aksel Sundström|Sidan uppdaterades: 2016-12-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?